Elsa och Aya har sedan tidigare ett intresse för återvinning och återbruk. Under en föreläsning på högskolan tog intresset ytterligare fart och ett syfte för det kommande examensarbetet började därefter ta form.

”Vi hade en föreläsning om glas, och hur den sammansättning av sand som används i glastillverkning beräknas ta slut om omkring 50 år. Det är bara ett exempel där återvinning av material blir viktigt. Vi har ett stort intresse för både återvinning och återbruk och med vår studie ville vi bidra till att främja det. Syftet med vårt examensarbete var att undersöka vilka hinder och möjligheter som finns kring återbrukat material i branschen idag, samt hur material kan identifieras och dokumenteras med hjälp av digitala verktyg”, säger Elsa Lundberg.

Brist på kunskap skapar osäkerhet

I arbetet gjordes en litteraturöversikt över forskningsfronten och en kvalitativ intervjustudie av aktörer verksamma i näringslivet. Studien genomfördes för att uppmärksamma de kunskapsgap som finns och åtgärder för att fylla dem. Det var genom att intervjua en bredd av olika yrkesroller som det skapades en bred inblick i hur de olika aktörerna aktivt arbetar för att öka återbruket.

”Studiens resultat visade på ett stort intresse för användning av återbrukat material, samtidigt som betydande hinder behöver åtgärdas för att användningen av återbrukat material ska har möjlighet att öka ytterligare. De främsta hinder som identifierades är respondenters bristande kunskap kring återbrukets påverkan på ekonomi och tidsåtgång samt avsaknad av tydliga krav och riktlinjer från myndigheter. Respondenterna uttryckte även en osäkerhet kring vilka material som kan återbrukas samt hur de ska gå till väga”, säger Aya Merhi.

Efterfrågan påverkar utbudet

En stor klimatbov är byggprodukter och byggmaterial, vilket medför att ökat återbruk av de här materialen är en väsentlig del av förändringen till ett hållbart samhälle. Utbudet av och tillgången till återbrukat material är idag, 2024, bristfälligt, för att öka utbudet behöver även efterfrågan ökas.

”Enligt agenda 2030 ska FN:s medlemsländer år 2030 gå över i cirkulär ekonomi. Bygg- och fastighetsbranschen står för drygt 20 % av Sveriges utsläpp och 40 % av dess avfall. Att ställa om från en linjär till en cirkulär ekonomi är därav av största
intresse för samtliga aktörer i byggbranschen”, säger Elsa Lundberg.

Enligt agenda 2030 ska FN:s medlemsländer år 2030 gå över i cirkulär ekonomi. Bygg- och fastighetsbranschen står för drygt 20 % av Sveriges utsläpp och 40 % av dess avfall. Att ställa om från en linjär till en cirkulär ekonomi är därav av största intresse för samtliga aktörer i byggbranschen.

Olika fokusområden

Under studien identifierades även olika fokusområden som är viktiga för branschen att fokusera på. Några som identifierades var:

  • Skapa morot i stället för piska — samarbete och förståelse genom hela byggprocessen är en väsentlig del för att främja återbruk som en integrerad del av hållbarhetsarbetet. Tydligare incitament bör användas av såväl myndigheter som byggherrar för att uppmuntra till ökat återbruk. Återbruk behöver vara huvudfokus från projektuppstart, det behöver även finnas tydligare riktlinjer och lagar kring tillvägagångssätt vid återbruksinventering som dokumentation av material genom materialpass.

  • Ta med återbruk redan från projektstart — planera för det och genomför en återbruksinventering.

  • Produktpass till nyproducerat material, men frågan återstår fortfarande hur gammalt material ska hanteras?

  • Databasar eller digitala verktyg — för att föra över information och följa upp informationen. Här under finns en översikt över de befintliga digitala verktyg som finns för återbruk idag.

Samarbete och förståelse

Sammanfattningsvis är samarbete och förståelse genom hela byggprocessen en väsentlig del för att främja återbruk som en integrerad del av hållbarhetsarbetet. Tydligare incitament bör användas av såväl myndigheter som byggherrar för att uppmuntra till ökat återbruk. Återbruk behöver vara huvudfokus från projektuppstart samt att tydligare riktlinjer och lagar behöver införas, såväl kring tillvägagångssätt vid återbruksinventering som dokumentation av material genom materialpass.

Notering: Texten till den här artikeln är tagen från och baserad på examensarbetet: Återbruk av byggnadsmaterial: hinder, möjligheter och digitala verktyg skrivet av Elsa Lundberg och Aya Merhi, Tekniska Högskola i Jönköping. Examensarbetet i sin helhet finns att läsa på DIVA Portal.